Din guide till det goda talet.

Det här alfabetet är en liten guide till "det goda talet". Läs igenom det innan du ställer dig upp och talar nästa gång. Det är en bearbetning av ett ABC som Jöns Ehrenborg har skrivit. Ta till dig av våra kunskaper och erfarenheter. Vi vet att om du använder dig av våra råd kommer du att lyckas.

• Avslutningen på talet skall du förbereda först. Ditt mål för talet bestämmer avslutningen. Den färdiga avslutningen förenklar de fortsatta förberedelserna.
• Bilder som är enkla, läsliga och entydiga, kommer dina lyssnare ihåg allra bäst. Verbala bilder/ metaforer är ett hjälpmedel som även Jesus används sig av.
• Copyright kan du komma i konflikt med om du visar bilder som ägs av någon annan. Att använda allt för mycket text som skrivits av någon annan utan att ange källa är inget en god talare gör.
• Demosthenes var en grekisk vältalare redan 300 år före år 0. Han övervann sina talsvårigheter genom att träna talteknik. Han utvecklade sin talarkonst genom att lära sig agera. Han lärde sig mod genom att våga tala. Han är ett föredöme för oss alla.
• Engagemang måste du känna och visa, annars somnar lyssnarna. Om du inte bryr dig om vad du säger. Varför ska då lyssnaren göra det?
• Förberedelser är viktiga för att ditt tal skall bli bra. Dale Carnegie säger att "endast den som är väl förberedd förtjänar att känna sig säker". Ta det som ett påbud!
• Glömskan hos dina lyssnare måste du ta hänsyn till. Välj att tala om några få, viktiga saker. Åskådliggör dem med ord och/eller bild. Då besegrar du lyssnarnas glömska. Glöm inte magin i siffran tre.                
• Historier om människor gillar lyssnarna att höra. Bjud gärna på bilder ur ditt liv men gör det med måtta. Dina lyssnare är inte på plats för din personliga psykoterapi.
• Intresset avgör om ditt tal ska bli lyckat. Inte ditt intresse, lyssnarnas. Det är din skyldighet att väcka deras intresse. Om du inte kan det, låt bli att tala.
• Jag är ett farligt ord, som du skall bruka med måtta. En god talare skapar en Vi-gemenskap så snart som möjligt.
• Kroppsspråket hos dig kommer dina lyssnare ihåg bättre än de ord som du har sagt. Det viktiga är inte vad du säger utan hur du säger det!
• Lyssnarna sätter villkoren för ditt tal. De är huvudpersonerna, inte du!
• Manuskriptet till framförandet bör bestå av stolpar/stödord. Har du ett manuskript med hela talet ord för ord är risken stor att du börjar läsa högt.
• Nervositet känner alla talare. Till all lycka ser du inte så nervös ut som du känner dig.
• Powerpointbilder kan tråka ut och söva dina lyssnare. Risken är särskilt stor om bilderna är många och detaljerade.
• Pauser är nödvändiga om dina lyssnare skall komma ihåg vad du har sagt. En paus behöver inte betyda rast och uppbrott. Det kan lika gärna vara en annorlunda aktivitet som skapar vila och nytt engagemang.
• Quintilianus var en romare som redan före år 100 skrev den första läroboken i retorik.
• Retorik, konsten att tala så att andra vill lyssna. Eller, konsten att tala så att lyssnaren ser sanningen i det du säger.
• Synen är vårt viktigaste sinne. Du bör hålla ögonkontakt med lyssnarna och genom ditt agerande skapa minnesbilder. När du visualiserar ditt budskap hjälper du lyssnaren.
• Tvärkulturell kommunikation är svårt och kräver kunskap och eftertanke. Allt lyssnande sker på lyssnarens villkor. Respekt är ett honnörsord.
• Upprepa ofta vad du redan har sagt när du talar. Genom att du gör det kan lyssnaren för sig själv bekräfta att de förstår ditt budskap.
• Viljan att säga allt leder till att du tråkar ut lyssnaren. Konsten är att säga lite för lite! Lyssnare ska hela tiden vilja veta mer!
• Xenofobi har ingen bra talare! Du behöver inte ens veta vad det är!
• Yttrandefrihet är ovärderlig. Bjud in dina lyssnare till ett samtal och de kommer bättre ihåg vad ni pratade om. En dialog ger lyssnaren mer än din monolog.
• Zooma in ditt tal mot lyssnarens nytta. Berätta för dem vilken nytta de kan ha av att lyssna till dig.
• Återkopplingssignaler från lyssnaren får du hela tiden medan du talar. Se dem och var beredd på att improvisera.
• Ändringar kan bli nödvändiga under talets gång. Din uppgift är att få lyssnarna att vilja lyssna till dig. En förberedd ändring/improvisation utifrån det som händer i rummet ger dig än större respekt hos de som lyssnar.
• Öppningen av talet planerar du sist! Den är nyckeln till lyssnarens öra. Förbered den väl. Ett effektivt sätt kan vara att använda avslutningen som inledning. Lyssnare uppskattar att cirkeln sluts!